publicerad: 2015
uppröjning
upp|röj·ning
substantiv
~en ~ar 1röja (upp)
Singular | |
---|---|
en uppröjning | obestämd form |
en uppröjnings | obestämd form genitiv |
uppröjningen | bestämd form |
uppröjningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
uppröjningar | obestämd form |
uppröjningars | obestämd form genitiv |
uppröjningarna | bestämd form |
uppröjningarnas | bestämd form genitiv |