publicerad: 2015
uppröra
upp|röra
verb
‑rörde, ‑rört, pres. ‑rör • förarga kraftigt: uppröra ngns känslor
Finita former | |
---|---|
upprör | presens aktiv |
upprörs (uppröres) | presens passiv |
upprörde | preteritum aktiv |
upprördes | preteritum passiv |
upprör | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att uppröra | infinitiv aktiv |
att uppröras | infinitiv passiv |
har/hade upprört | supinum aktiv |
har/hade upprörts | supinum passiv |
Presens particip | |
upprörande | |
Perfekt particip | |
en upprörd + substantiv | |
ett upprört + substantiv | |
den/det/de upprörda + substantiv | |
den upprörde + maskulint substantiv |