SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
upptåg
upp|­tåg substantiv ~et; pl. ~ skämt, på­hitt
Singular
ett upptågobestämd form
ett upptågsobestämd form genitiv
upptågetbestämd form
upptågetsbestämd form genitiv
Plural
upptågobestämd form
upptågsobestämd form genitiv
upptågenbestämd form
upptågensbestämd form genitiv