publicerad: 2015
upptuktelse
upp|tukt·else
substantiv
~n ~r • ta ngn i upptuktelse tillrättavisa ngn
Singular | |
---|---|
en upptuktelse | obestämd form |
en upptuktelses | obestämd form genitiv |
upptuktelsen | bestämd form |
upptuktelsens | bestämd form genitiv |
Plural | |
upptuktelser | obestämd form |
upptuktelsers | obestämd form genitiv |
upptuktelserna | bestämd form |
upptuktelsernas | bestämd form genitiv |