publicerad: 2015
uppvisning
upp|vis·ning
substantiv
~en ~ar • ofta om ngt slag av framförande, jfr sammansättningarna; till uppvisa 1
Singular | |
---|---|
en uppvisning | obestämd form |
en uppvisnings | obestämd form genitiv |
uppvisningen | bestämd form |
uppvisningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
uppvisningar | obestämd form |
uppvisningars | obestämd form genitiv |
uppvisningarna | bestämd form |
uppvisningarnas | bestämd form genitiv |