publicerad: 2015
uppvind
upp|vind
substantiv
~en ~ar • uppåtstigande luftström t.ex. vid bergssluttning
Singular | |
---|---|
en uppvind | obestämd form |
en uppvinds | obestämd form genitiv |
uppvinden | bestämd form |
uppvindens | bestämd form genitiv |
Plural | |
uppvindar | obestämd form |
uppvindars | obestämd form genitiv |
uppvindarna | bestämd form |
uppvindarnas | bestämd form genitiv |