publicerad: 2015
utsprång
ut|språng
substantiv
~et; pl. ~ • utskjutande del t.ex. av byggnad
Singular | |
---|---|
ett utsprång | obestämd form |
ett utsprångs | obestämd form genitiv |
utsprånget | bestämd form |
utsprångets | bestämd form genitiv |
Plural | |
utsprång | obestämd form |
utsprångs | obestämd form genitiv |
utsprången | bestämd form |
utsprångens | bestämd form genitiv |