publicerad: 2015
viltspegel
vilt|spegel
substantiv
~n ‑speglar • vid väg, för att hindra vilda djur att ta sig ut på vägen
Singular | |
---|---|
en viltspegel | obestämd form |
en viltspegels | obestämd form genitiv |
viltspegeln | bestämd form |
viltspegelns | bestämd form genitiv |
Plural | |
viltspeglar | obestämd form |
viltspeglars | obestämd form genitiv |
viltspeglarna | bestämd form |
viltspeglarnas | bestämd form genitiv |