publicerad: 2015
viltspårare
vilt|spår·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑spårarna 1vilt spårare
Singular | |
---|---|
en viltspårare | obestämd form |
en viltspårares | obestämd form genitiv |
viltspåraren | bestämd form |
viltspårarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
viltspårare | obestämd form |
viltspårares | obestämd form genitiv |
viltspårarna | bestämd form |
viltspårarnas | bestämd form genitiv |