SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
vindel
vindel substantiv ~n vindlar mest i pl.; ​slinga, sväng, skruv­linje
Singular
en vindelobestämd form
en vindelsobestämd form genitiv
vindelnbestämd form
vindelnsbestämd form genitiv
Plural
vindlarobestämd form
vindlarsobestämd form genitiv
vindlarnabestämd form
vindlarnasbestämd form genitiv