publicerad: 2015
vindböjtel
vind|böjtel
substantiv
~n ‑böjtlar • ⟨ngt åld.⟩ hållningslös person
Singular | |
---|---|
en vindböjtel | obestämd form |
en vindböjtels | obestämd form genitiv |
vindböjteln | bestämd form |
vindböjtelns | bestämd form genitiv |
Plural | |
vindböjtlar | obestämd form |
vindböjtlars | obestämd form genitiv |
vindböjtlarna | bestämd form |
vindböjtlarnas | bestämd form genitiv |