publicerad: 2015
åkomma
å|komma
substantiv
~n åkommor • lindrig sjukdom, krämpa
Singular | |
---|---|
en åkomma | obestämd form |
en åkommas | obestämd form genitiv |
åkomman | bestämd form |
åkommans | bestämd form genitiv |
Plural | |
åkommor | obestämd form |
åkommors | obestämd form genitiv |
åkommorna | bestämd form |
åkommornas | bestämd form genitiv |