publicerad: 2015
åkning
åk·ning
substantiv
~en ~ar • spec. vid filmning och inom idrotten: kameraåkning; damernas fria åkning
| Singular | |
|---|---|
| en åkning | obestämd form |
| en åknings | obestämd form genitiv |
| åkningen | bestämd form |
| åkningens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| åkningar | obestämd form |
| åkningars | obestämd form genitiv |
| åkningarna | bestämd form |
| åkningarnas | bestämd form genitiv |


