publicerad: 2015
återuppväcka
åter|upp·väcka
verb
‑uppväckte ‑uppväckt • till uppväcka 2 åter
| Finita former | |
|---|---|
| återuppväcker | presens aktiv |
| återuppväcks (återuppväckes) | presens passiv |
| återuppväckte | preteritum aktiv |
| återuppväcktes | preteritum passiv |
| återuppväck | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att återuppväcka | infinitiv aktiv |
| att återuppväckas | infinitiv passiv |
| har/hade återuppväckt | supinum aktiv |
| har/hade återuppväckts | supinum passiv |
| Presens particip | |
| återuppväckande | |
| Perfekt particip | |
| en återuppväckt + substantiv | |
| ett återuppväckt + substantiv | |
| den/det/de återuppväckta + substantiv | |
| den återuppväckte + maskulint substantiv | |


