publicerad: 2015
exteriör
1ex·teri·ör
[‑ö´r]
substantiv
~en ~er • utsida; yttre; utomhusbild
Singular | |
---|---|
en exteriör | obestämd form |
en exteriörs | obestämd form genitiv |
exteriören | bestämd form |
exteriörens | bestämd form genitiv |
Plural | |
exteriörer | obestämd form |
exteriörers | obestämd form genitiv |
exteriörerna | bestämd form |
exteriörernas | bestämd form genitiv |