publicerad: 2015
förlikning
för·lik·ning
substantiv
~en ~ar • till förlika
Singular | |
---|---|
en förlikning | obestämd form |
en förliknings | obestämd form genitiv |
förlikningen | bestämd form |
förlikningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
förlikningar | obestämd form |
förlikningars | obestämd form genitiv |
förlikningarna | bestämd form |
förlikningarnas | bestämd form genitiv |