publicerad: 2015
förläggare
för·lägg·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. förläggarna • till förlägga 3
Singular | |
---|---|
en förläggare | obestämd form |
en förläggares | obestämd form genitiv |
förläggaren | bestämd form |
förläggarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
förläggare | obestämd form |
förläggares | obestämd form genitiv |
förläggarna | bestämd form |
förläggarnas | bestämd form genitiv |