publicerad: 2015
förveckling
för·veckl·ing
substantiv
~en ~ar • komplikation
Singular | |
---|---|
en förveckling | obestämd form |
en förvecklings | obestämd form genitiv |
förvecklingen | bestämd form |
förvecklingens | bestämd form genitiv |
Plural | |
förvecklingar | obestämd form |
förvecklingars | obestämd form genitiv |
förvecklingarna | bestämd form |
förvecklingarnas | bestämd form genitiv |