SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
infrastruktur
infra|­strukt·­ur substantiv ~en ~er under- el. bakom­liggande struktur; under­byggnad, bassystem; ett sam­hälles kommunikationer m.m.
Singular
en infrastrukturobestämd form
en infrastruktursobestämd form genitiv
infrastrukturenbestämd form
infrastrukturensbestämd form genitiv
Plural
infrastrukturerobestämd form
infrastrukturersobestämd form genitiv
infrastrukturernabestämd form
infrastrukturernasbestämd form genitiv