publicerad: 2015
inventering
in·vent·er·ing
substantiv
~en ~ar inventera
Singular | |
---|---|
en inventering | obestämd form |
en inventerings | obestämd form genitiv |
inventeringen | bestämd form |
inventeringens | bestämd form genitiv |
Plural | |
inventeringar | obestämd form |
inventeringars | obestämd form genitiv |
inventeringarna | bestämd form |
inventeringarnas | bestämd form genitiv |