SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
konstellation
kon·­stell·­at·ion substantiv ~en ~er himla­kroppars in­bördes ställning; stjärn­bild; bildl. kombination av sam­verkande före­teelser; grupp av personer el. parter
Singular
en konstellationobestämd form
en konstellationsobestämd form genitiv
konstellationenbestämd form
konstellationensbestämd form genitiv
Plural
konstellationerobestämd form
konstellationersobestämd form genitiv
konstellationernabestämd form
konstellationernasbestämd form genitiv