publicerad: 2015
häkta
1häkta
substantiv
~n häktor • liten krok
Singular | |
---|---|
en häkta | obestämd form |
en häktas | obestämd form genitiv |
häktan | bestämd form |
häktans | bestämd form genitiv |
Plural | |
häktor | obestämd form |
häktors | obestämd form genitiv |
häktorna | bestämd form |
häktornas | bestämd form genitiv |
2häkta
verb
~de ~t 1 verkställa häktning av; till häktning 12 fästa med hake
Finita former | |
---|---|
häktar | presens aktiv |
häktas | presens passiv |
häktade | preteritum aktiv |
häktades | preteritum passiv |
häkta | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att häkta | infinitiv aktiv |
att häktas | infinitiv passiv |
har/hade häktat | supinum aktiv |
har/hade häktats | supinum passiv |
Presens particip | |
häktande | |
Perfekt particip | |
en häktad + substantiv | |
ett häktat + substantiv | |
den/det/de häktade + substantiv |
häkta av
• frigöra från häktningsanordningInfinita former att häkta av infinitiv aktiv Presens particip avhäktande Perfekt particip en avhäktad + substantiv ett avhäktat + substantiv den/det/de avhäktade + substantiv
häkta om
• till 2häkta 1: häkta om el. omhäkta ngnInfinita former att häkta om infinitiv aktiv Presens particip omhäktande Perfekt particip en omhäktad + substantiv ett omhäktat + substantiv den/det/de omhäktade + substantiv
häkta på
• fästa med hakeInfinita former att häkta på infinitiv aktiv Presens particip påhäktande Perfekt particip en påhäktad + substantiv ett påhäktat + substantiv den/det/de påhäktade + substantiv