publicerad: 2015
krämpa
krämpa
substantiv
~n krämpor • mest i pl.; lindrig åkomma
Singular | |
---|---|
en krämpa | obestämd form |
en krämpas | obestämd form genitiv |
krämpan | bestämd form |
krämpans | bestämd form genitiv |
Plural | |
krämpor | obestämd form |
krämpors | obestämd form genitiv |
krämporna | bestämd form |
krämpornas | bestämd form genitiv |