publicerad: 2015
kvävning
kväv·ning
substantiv
~en ~ar kväva
Singular | |
---|---|
en kvävning | obestämd form |
en kvävnings | obestämd form genitiv |
kvävningen | bestämd form |
kvävningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
kvävningar | obestämd form |
kvävningars | obestämd form genitiv |
kvävningarna | bestämd form |
kvävningarnas | bestämd form genitiv |