publicerad: 2015
landsätta
land|sätta
verb
‑satte, ‑satt, ‑satt n. ‑satt, pres. ‑sätter • ⟨särsk. mil.⟩ 100 soldater landsattes på ön
Finita former | |
---|---|
landsätter | presens aktiv |
landsätts (landsättes) | presens passiv |
landsatte | preteritum aktiv |
landsattes | preteritum passiv |
landsätt | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att landsätta | infinitiv aktiv |
att landsättas | infinitiv passiv |
har/hade landsatt | supinum aktiv |
har/hade landsatts | supinum passiv |
Presens particip | |
landsättande | |
Perfekt particip | |
en landsatt + substantiv | |
ett landsatt + substantiv | |
den/det/de landsatta + substantiv |