publicerad: 2015
ondulering
ondul·er·ing
substantiv
~en ~ar ondulera
Singular | |
---|---|
en ondulering | obestämd form |
en ondulerings | obestämd form genitiv |
onduleringen | bestämd form |
onduleringens | bestämd form genitiv |
Plural | |
onduleringar | obestämd form |
onduleringars | obestämd form genitiv |
onduleringarna | bestämd form |
onduleringarnas | bestämd form genitiv |