publicerad: 2015
oneliner
one·liner
[oan´lajner]
substantiv
~n; pl. ~s • slagkraftig fras t.ex. i intervju el. film
Singular | |
---|---|
en oneliner | obestämd form |
en oneliners | obestämd form genitiv |
onelinern | bestämd form |
onelinerns | bestämd form genitiv |
Plural | |
oneliners | obestämd form |
oneliners | obestämd form genitiv |