SAOL     SO     SAOB     Alla tre  
SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
oresonlig
o|­res·­on·­lig adjektiv ~t ~a • o­möjlig att tala med
Positiv
en oresonlig + substantiv
ett oresonligt + substantiv
den/det/de oresonliga + substantiv
den oresonlige + maskulint substantiv
Komparativ
en/ett/den/det/de oresonligare + substantiv
Superlativ
är oresonligast
den/det/de oresonligaste + substantiv