SAOL     SO     SAOB     Alla tre  

SAOL

Svenska Akademiens ordlista

publicerad: 2015  

oresonlighet

o|­res·­on·­lig·­het substantiv ~en ~er oresonlig

Singular
en oresonlighet	obestämd form
en oresonlighets	obestämd form genitiv
oresonligheten	bestämd form
oresonlighetens	bestämd form genitiv
Plural
oresonligheter	obestämd form
oresonligheters	obestämd form genitiv
oresonligheterna	bestämd form
oresonligheternas	bestämd form genitiv

SAOL

Alfabetisk lista

  orepresenterad adj.
  orera verb
  oreserverad adj.
  oresonabel adj.
  oresonlig adj.
  oresonlighet subst.
  oretuscherad adj.
  orficism subst.
  orfiker subst.
  orfisk adj.
  orfism subst.

  Till   alla ordböcker