publicerad: 2015
plakett
plak·ett
[plaket´]
substantiv
~en ~er • fyrkantig medalj; reliefplatta
Singular | |
---|---|
en plakett | obestämd form |
en plaketts | obestämd form genitiv |
plaketten | bestämd form |
plakettens | bestämd form genitiv |
Plural | |
plaketter | obestämd form |
plaketters | obestämd form genitiv |
plaketterna | bestämd form |
plaketternas | bestämd form genitiv |