publicerad: 2015
prejudikat
pre·jud·ik·at
[‑a´t]
substantiv
~et; pl. ~ • dom el. beslut som kan åberopas för likartade senare fall
Singular | |
---|---|
ett prejudikat | obestämd form |
ett prejudikats | obestämd form genitiv |
prejudikatet | bestämd form |
prejudikatets | bestämd form genitiv |
Plural | |
prejudikat | obestämd form |
prejudikats | obestämd form genitiv |
prejudikaten | bestämd form |
prejudikatens | bestämd form genitiv |