SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
bikt
bikt substantiv ~en ~er en­skild synda­bekännelse in­för präst
Singular
en biktobestämd form
en biktsobestämd form genitiv
biktenbestämd form
biktensbestämd form genitiv
Plural
bikterobestämd form
biktersobestämd form genitiv
bikternabestämd form
bikternasbestämd form genitiv