publicerad: 2015
bikta
bikta
verb
~de ~t • ta emot bikt av
Finita former | |
---|---|
biktar | presens aktiv |
biktas | presens passiv |
biktade | preteritum aktiv |
biktades | preteritum passiv |
bikta | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att bikta | infinitiv aktiv |
att biktas | infinitiv passiv |
har/hade biktat | supinum aktiv |
har/hade biktats | supinum passiv |
Presens particip | |
biktande | |
Perfekt particip | |
en biktad + substantiv | |
ett biktat + substantiv | |
den/det/de biktade + substantiv |
bikta sig
• avlägga bikt; tala uppriktigtOrdform(er) bikta sig