publicerad: 2015
rutt
rutt
substantiv
~en ~er • resväg
Singular | |
---|---|
en rutt | obestämd form |
en rutts | obestämd form genitiv |
rutten | bestämd form |
ruttens | bestämd form genitiv |
Plural | |
rutter | obestämd form |
rutters | obestämd form genitiv |
rutterna | bestämd form |
rutternas | bestämd form genitiv |