publicerad: 2015
självantända
själv|an·tända
verb
‑antände, ‑antänt, ‑antänd n. ‑antänt, pres. ‑antänder • fatta eld
Finita former | |
---|---|
självantänder | presens aktiv |
självantänds (självantändes) | presens passiv |
självantände | preteritum aktiv |
självantändes | preteritum passiv |
självantänd | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att självantända | infinitiv aktiv |
att självantändas | infinitiv passiv |
har/hade självantänt | supinum aktiv |
har/hade självantänts | supinum passiv |
Presens particip | |
självantändande | |
Perfekt particip | |
en självantänd + substantiv | |
ett självantänt + substantiv | |
den/det/de självantända + substantiv |