SAOL     SO     SAOB     Alla tre  

SAOL

Svenska Akademiens ordlista

publicerad: 2015  

strupe

strupe substantiv ~n strupar • ha kniven på strupen vara i en kritisk situation; ​ha guld i strupen ha en vacker sång­röst

Singular
en strupe	obestämd form
en strupes	obestämd form genitiv
strupen	bestämd form
strupens	bestämd form genitiv
Plural
strupar	obestämd form
strupars	obestämd form genitiv
struparna	bestämd form
struparnas	bestämd form genitiv

SAOL

Alfabetisk lista

  struntsak subst.
  struntsumma subst.
  struntviktig adj.
  struntviktighet subst.
  strupcancer subst.
  strupe subst.
  strupgrepp subst.
  struphuvud subst.
  strupkatarr subst.
  strupljud subst.
  struplock subst.

  Till   alla ordböcker