publicerad: 2015
struphuvud
strup|huvud
substantiv
~et; pl. ~en, best. pl. ~ena • en del av andnings- och talorganen
| Singular | |
|---|---|
| ett struphuvud | obestämd form |
| ett struphuvuds | obestämd form genitiv |
| struphuvudet | bestämd form |
| struphuvudets | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| struphuvuden | obestämd form |
| struphuvudens | obestämd form genitiv |
| struphuvudena | bestämd form |
| struphuvudenas | bestämd form genitiv |


