publicerad: 2015
ståthållare
ståt|håll·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑hållarna • i äldre tid: en regents ställföreträdare t.ex. i förvaltning av de kungliga slotten
| Singular | |
|---|---|
| en ståthållare | obestämd form |
| en ståthållares | obestämd form genitiv |
| ståthållaren | bestämd form |
| ståthållarens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| ståthållare | obestämd form |
| ståthållares | obestämd form genitiv |
| ståthållarna | bestämd form |
| ståthållarnas | bestämd form genitiv |


