publicerad: 2015
teodicé
teo·dicé
substantiv
~n • tanken att Guds allmakt och allgodhet är förenliga med ondskan i världen
Singular | |
---|---|
en teodicé | obestämd form |
en teodicés | obestämd form genitiv |
teodicén | bestämd form |
teodicéns | bestämd form genitiv |