publicerad: 2015
moral
mor·al
[‑a´l]
substantiv
~en ~er 1 riktig inställning till rätt och orätt2 förmåga att hålla modet uppe3 lärdom av ngt; jfr sensmoral – Nästan alla sammansättn. med moral- hör till moral 1.
Singular | |
---|---|
en moral | obestämd form |
en morals | obestämd form genitiv |
moralen | bestämd form |
moralens | bestämd form genitiv |
Plural | |
moraler | obestämd form |
moralers | obestämd form genitiv |
moralerna | bestämd form |
moralernas | bestämd form genitiv |