publicerad: 2015
ikon
ikon
[ikå´n]
substantiv
~en ~er 1 bild i den ortodoxa kyrkan av Jesus, jungfru Maria el. helgon2 idol särsk. inom sport el. showbusiness3 grafisk symbol för dokument el. program på dataskärm: klicka på ikonen för att starta programmet – Nästan alla sammansättn. med ikon- hör till ikon 1.
Singular | |
---|---|
en ikon | obestämd form |
en ikons | obestämd form genitiv |
ikonen | bestämd form |
ikonens | bestämd form genitiv |
Plural | |
ikoner | obestämd form |
ikoners | obestämd form genitiv |
ikonerna | bestämd form |
ikonernas | bestämd form genitiv |