SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
undantag
und·­an|­tag substantiv ~et; pl. ~ till undanta(de gamla sattes) på undan­taget i ett mindre hus skilt från den egentliga gården i äldre tid​ – Nästan alla sammansättn. med undantags- hör till undantag 1.
Singular
ett undantagobestämd form
ett undantagsobestämd form genitiv
undantagetbestämd form
undantagetsbestämd form genitiv
Plural
undantagobestämd form
undantagsobestämd form genitiv
undantagenbestämd form
undantagensbestämd form genitiv