publicerad: 2015
abilitet
abil·itet
[‑ite´t]
substantiv
~en ~er • begåvningsfaktor
Singular | |
---|---|
en abilitet | obestämd form |
en abilitets | obestämd form genitiv |
abiliteten | bestämd form |
abilitetens | bestämd form genitiv |
Plural | |
abiliteter | obestämd form |
abiliteters | obestämd form genitiv |
abiliteterna | bestämd form |
abiliteternas | bestämd form genitiv |