publicerad: 2015
affärsman
af·färs|man
substantiv
~nen; pl. ‑män, best. pl. ‑männen affär 2 1man 1
Singular | |
---|---|
en affärsman | obestämd form |
en affärsmans | obestämd form genitiv |
affärsmannen | bestämd form |
affärsmannens | bestämd form genitiv |
Plural | |
affärsmän | obestämd form |
affärsmäns | obestämd form genitiv |
affärsmännen | bestämd form |
affärsmännens | bestämd form genitiv |