publicerad: 2015
alibi
alibi
[a´libi el. a`libi]
substantiv
~t ~n • bevis för vistelse på annan ort än brottsplatsen vid den tidpunkt då ett brott begicks
Singular | |
---|---|
ett alibi | obestämd form |
ett alibis | obestämd form genitiv |
alibit | bestämd form |
alibits | bestämd form genitiv |
Plural | |
alibin | obestämd form |
alibins | obestämd form genitiv |
alibina | bestämd form |
alibinas | bestämd form genitiv |