publicerad: 2015
allvarsman
all·vars|man
substantiv
~nen; pl. ‑män, best. pl. ‑männen allvar 1man 1
Singular | |
---|---|
en allvarsman | obestämd form |
en allvarsmans | obestämd form genitiv |
allvarsmannen | bestämd form |
allvarsmannens | bestämd form genitiv |
Plural | |
allvarsmän | obestämd form |
allvarsmäns | obestämd form genitiv |
allvarsmännen | bestämd form |
allvarsmännens | bestämd form genitiv |