publicerad: 2015
anabaptist
ana·bapt·ist
[‑is´t]
substantiv
~en ~er • vederdöpare
| Singular | |
|---|---|
| en anabaptist | obestämd form |
| en anabaptists | obestämd form genitiv |
| anabaptisten | bestämd form |
| anabaptistens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| anabaptister | obestämd form |
| anabaptisters | obestämd form genitiv |
| anabaptisterna | bestämd form |
| anabaptisternas | bestämd form genitiv |


