publicerad: 2015
anor
an·or
substantiv i plural
• förfäder; ärorik historia, stolta traditioner – I sammansättn. an-.
| Plural | |
|---|---|
| anor | obestämd form |
| anors | obestämd form genitiv |
| anorna | bestämd form |
| anornas | bestämd form genitiv |


