publicerad: 2015
anstiftansbrott
an·stift·ans|brott
substantiv
~et; pl. ~ anstiftan brott 1
Singular | |
---|---|
ett anstiftansbrott | obestämd form |
ett anstiftansbrotts | obestämd form genitiv |
anstiftansbrottet | bestämd form |
anstiftansbrottets | bestämd form genitiv |
Plural | |
anstiftansbrott | obestämd form |
anstiftansbrotts | obestämd form genitiv |
anstiftansbrotten | bestämd form |
anstiftansbrottens | bestämd form genitiv |