publicerad: 2015
arkitektonik
arki·tekt·on·ik
[‑i´k]
substantiv
~en • byggnadskonst; uppbyggnad
| Singular | |
|---|---|
| en arkitektonik | obestämd form |
| en arkitektoniks | obestämd form genitiv |
| arkitektoniken | bestämd form |
| arkitektonikens | bestämd form genitiv |


